Alternativ behandling

Många patienter använder alternativ behandling för stora belopp (på global nivå 490 miljarder kronor årligen), dessa behandlingar och preparat är bristfälligt utvärderade. Denna artikel är ett försök till att utvärdera den forskning som ligger bakom alternativ behandling.

Jag går igenom akupunktur, homeopati, kiropraktik, örtmedicin och många andra såkallade alternativa behandlingar. Det kommer nog förvåna många att akupunktur och kiropraktik beskrivs under alternativ terapi, då dessa behandlingar används i stor utsträckning även inom så kallad ”skolmedicin”. Att de hör hemma under alternativ medicin beror på de teorier som ligger bakom deras behandlingsprinciper strider mot modern vetenskap och den tidigare bristen på studier som beskriver deras behandlingsresultat.

Akupunktur

De flesta tror att akupunktur, metoden att sticka nålar i huden för att förbättra hälsan, är en medicinsk metod som kommer från Kina. Men faktisk har man upptäckt de äldsta belägg för bruket mitt i Europa. I en glacier i Alperna hittade man de nedfrysta kvarlevorna av en 5000 år gammal man vars tatueringar till 80 % sammanföll med de punkter man använder vid modern akupunktur.

Teorin bakom akupunktur beskrivs av kineserna som kanaler (meridianer) där livskraften (qi (uttalas ”tchi”)) strömmar genom kroppen. Våra sjukdomar beror på obalans eller stockningar i energiflödet, d.v.s. att qi bromsas upp. Syftet med akupunkturen är att nå in till vissa nyckelställen i meridianerna och återställa ballansen eller häva blockeringarna. De såkallade meridianerna stämmer inte med den anatomiska bilden av människokroppen vi nu har.

Akupunktur fick ökat intresse i samband med att västvärldens närmade sig kina på tidigt 70-tal. Många i Europa och Amerika började praktisera akupunktur. På knappt 30 år steg akupunkturens rykte avsevärt för därefter i samband med kontrollerat forskning åter att falla. Där kom nya förklaringsmodeller som bättre överensstämda med modern vetenskap. Bl.a. portteorin (gate-teorin se artikel om smärta) som ville förklara den smärtstillande effekten av akupunktur med att nålarna stimulerade vissa nervcentra som stängde av smärtimpulser. Eller endorfinteorin, där det faktisk är visat att akupunktur frigör kroppens eget morfin (endorfin) i hjärnan.

Den tredje teorin ville förklara hela effekten som placeboeffekt, alltså effekten av inbillning.

Placeboeffekten blev först beskriven 1799 i England och är välkänd i alla medicinska sammanhang. Tron på behandlingen har läkande effekt även om man använder ”sockerpiller”. Den största placeboeffekt har stora piller, helst gröna. Så tillvida att pillarna inte är ovanligt små, då tillskrivs de stor effekt. Sprutor är effektivare än piller, och många mystiska apparater har sålts till godtrogna patienter, som har tillskrivit dem effekt.
Anledningen till att modern medicin testar alla nya behandlingar mot s.k. placebobehandling (alltså overksam behandling t.ex. sockerpiller) är att blotta tron på behandlingen har läkande effekt och måste skiljas från reell behandlingseffekt.

När man utför noggranna studier av akupunktur visar dig sig en tydlig bild. Akupunktur är inte bättre än placebo vid nästan alla diagnoser möjligen med undantag av huvudvärk och illamående, men också detta mycket tveksamt. Akupunkturens placeboeffekt är dock ganska betraktlig.

Man kan invända att en behandling som har existerat i kanske 5000 år inte bara kan bero på önsketänkande. Men härtill kan anföras att den såkallade ”skolmedicinen” sannolikt i det mesta av 2000 år gjort mera skada än nytta, med sin utbredda användning av åderlåtning och andra direkt skadliga behandlingar. Det är först sedan man börjat skärskåda behandlingarna med såkallade kontrollerade dubbelblinda tester man kunnat sila de effektiva behandlingarna från de verkningslösa eller skadliga och verkliga effekter från önsketänkande.

Om akupunkturens placeboeffekter är så starka varför inte utnyttja detta och bortse ifrån att de beror på önsketänkande? Det skulle vara det samma som att vara medvetet oärlig och föra patienten bakom ljuset, vilket inte skulle gynna varken behandlare eller patient.

Samma resultat får man fram när man undersöker liknande behandlingar som akupressur (tryck förmedlat med fingertoppar eller pinnar) liksom akupunktur förstärkt med elektricitet, laserljus eller ljudvågar.

Homeopati

Sedan 20 år tillbaka är homeopati en av de alternativa behandlingarna som har snabbast tillväxt.

Till skillnad från akupunktur förlorar sig homeopatin inte i det historiska dunkel, utan ursprunget kan härledas till en tysk läkare vid namn Samuel Hahnemann som verkade i slutet av 1700-talet. Samuel Hahnemann experimenterade på sig själv genom att ta kinin (ett på den tiden utbrett använd preparat mot malaria). Till sin förvåning blev han inte friskare men tyckte sig få symptom på malaria (en reaktion man senare inte kunnat återskapa). Han experimenterade vidare med andra preparat och tycke sig kunna se den sammanhang att de preparaten som användes mot sjukdomar hos friska kunde framkalla symptom på samma sjukdomar. Hans teori var att behandlingen av sjukdomar bestod i att tillföra de ämnen som hos friska utlöste samma symptom. Men medlen skulle spädas ut till ofantliga förtunningar, ju svagare medlet blev desto starkare blev effekten. Exempelvis är beteckningen C30 ingen ovanlighet inom homeopatin, alltså att örttinkturen spätts ut till 1 med 30 nollor efter. Det motsvarar att man häller en tesked whisky i Storsjön och rör runt och dricker vattnet som medicin (vilken fylla man kan få av ett glas). Slutprodukten innehåller med största säkerhet bara vatten.

Homeopati är i högsta grad individanpassad och utövaren kan fråga om sådant som personlighetsdrag, känslomässigt välbefinnande eller tillsynes obetydliga småsaker i det förflutna, liksom älskningsrätter eller vilka färgar och dofter patienten tycker bäst om. Slutmålet är att hitta den medicin som passar bäst in på symtombilden, vilket man får fram i Materia Medica ett veritabelt uppslagsverk med förteckning över alla homeopatiska läkemedel och deras verkningar. Slutmålet är att återställa patientens vitalkraft eller livsenergi och få henne i hälsosam balans igen.

På den tiden homeopatin kom fram och spridde sig var det inte osannolikt att en behandling med rent vatten var bättre än de alternativ den etablerade medicin hade att erbjuda, men då den etablerade medicin i slutet på 1800-talet fick bättre behandlingar på grund av den vetenskapliga utvecklingen, började man ifrågasätta homeopatin. Detta blev dock inte fallet i Indien där behandlingen stod i hög kurs och återinfördes därifrån till västen på 70-talet.

Nyare forskning visar klart att homeopati är verkningslöst till behandling av alla åkommor.

Den enda effekten är placeboeffekten eller önsketänkande (se tidigare under akupunktur).

När man bedömer en behandling är kostnadseffekten inte utan betydelse:

På ett ställe utanför Lyon kommer några anställda vid det franska farmaceutiska företaget Boiron att någon gång under året slakta en anka och ur dens hjärta och lever bereda en homeopatisk medicin (Oscillococcinum) som i ofantligt utspätt version säljs som preparat mot influensa till en kostnad av 20 miljoner dollar. Läkemedel utan aktiv ingrediens, värde 20 miljoner dollar, som man får från en enda anka? Kvack, Kvack.

Kiropraktik

En behandlingsform som uppstod och utvecklades i slutet av 1800-talet och som innebär att man manipulerar (rättar till) ryggraden. De som tog fram den kiropraktiska terapin hävdade att dålig hälsa beror på subluxationer, varmed de menade små förskjutningar av kotorna i ryggraden. Detta, menade de, hindrade flödet av kroppens inre visdom eller inre intelligens och ledde till hälsoproblem av alla slag. Utifrån ett modernt vetenskapligt synsätt är detta oförståeligt och anledningen till att en idag populär terapi fortfarande måste betraktas som alternativ.

Kiropraktorn utsätter kotorna i ryggraden för en mycket stor kraftpåverkan, ofta hörs ett knakande ljud, vilket sannolikt beror på att små gasbubblar frigörs och brister när ledvätskan trycks ihop så kraftigt, inte som många patienter tolkar det att kotorna halkar tillbaka i rätt läge.

Kiropraktorerna har delat sig i flera grupper där de traditionella kiropraktorer behandlar alla sorters sjukdomar (helt utan gunstig effekt) varemot de såkallade blandare (mixers) som hellre kallar sig ryggspecialister enbart behandlar muskel- och skelettproblem. All vetenskaplig forskning visar att det vore högst oklokt att uppsöka en kiropraktor för att be om annan behandling än för direkt ryggrelaterade problem.

Vi kan sammanfatta:

Välj inte kiropraktorn som första vårdinstans.
Försök konventionell behandling först (sjukgymnastik och Ibumetin t.ex.), den är billigare och enklare och många gånger lika effektiv.
Undvik kiropraktorer som använder icke vedertagna diagnosmetoder och – apparater, som kinesiologi eller E-meter.
Förvissa dig om att kiropraktorn är en såkallad ”blandare” och inte tillhör de ortodoxa (renläriga).
Om man konsulterar en kiropraktor och inte blivit av med besvären efter 6 besök, eller åtminstone upplever en markant förbättring, bör man snarast sluta behandlingen. Det tycks vara så att kiropraktorer gärna manipulerar sina patienter, både bokstavligt och bildligt.
Tillåt aldrig att kiropraktorn manipulerar nacken, då risken för allvarliga biverkningar som stroke är betydlig. Samma gäller manipulation av barn.

Örtmedicin

Örtmedicinen har gamla anor. T.ex. bar den 5000 år gamla tidigare under akupunktur beskrivna mannen med sig örtmedicin mot mask, som han angivligt hade.

Den moderna farmakologin (medicinsk tablettbehandling) har till stor del utvecklats ur en örtmedicinsk tradition (opium, aspirin, kinin, vissa malariamedel och cancermedel)

Örtmedicinerna håller dock fast vid att moder natur vet bäst och använder oförädlade växtprodukter.

Johannesört är ett populärt medel, som angivligt har effekt vid behandling av lindrig till måttlig depression. Lika god som antidepressiva standardläkemedel.

Nedan beskrivs andra örtmediciner, vilka sjukdomar den anges bota - viktigaste biverkan samt bevismaterialets kvalitet: stark – måttlig – svag.

Blåbär: Ögonåkommor, åderbråck, veninflammation, menstruationssmärtor – - svag

Brännässla: Godartat prostataförstoring – interaktion med blodtrycksmediciner - måttlig

Afrikansk djävulsklo eller fingerört: smärtor – Interaktion med läkemedel, spontanabort - stark

Aloe vera: Herpes, psoriasis, sår, eksem – diarré och njurskador, interagerar med diabetes och hjärtmediciner (ofarlig som salva) - svag

Efedra eller Ma huang: Viktminskning – kan ge högt blodtryck - stark

Ginko: Demens, cirkulationsbesvär i benen – kan orsaka blödning och förstärka blodförtunnande medel - stark

Ginseng, asiatisk: Impotens, cancer, diabetes mm. – interagerar med andra mediciner, högt blodtryck - svag

Ginseng, sibirisk: Allmänt stärkande, herpes – se ovan -svag

Hagtorn: Hjärtsvikt – förstärker effekten av blodtrycks- och hjärtmediciner - stark

Humle: Sömnlöshet – interagerar med p-piller - svag

Hästkastanj: Åderbråck – interagerar med blodförtunnande- och diabetesmediciner - stark

Ingefära: Illamående – kan ge blödningar interagerar med blodtrycksmediciner - måttlig

Johannesört: Lindriga till medelsvåra depressionstillstånd – stark

Kalmeg, karyat (Kan Jang): Vanlig förkylning – interagerar med diabetes- och blodtrycksmedicin - måttlig

Kamomill: Universalmedel bl.a. mot matsmältningsbesvär, irritabel tarm, sömnlöshet – interagerar med blodförtunnande - svag

Kava: Oro – hudbesvär och leverskada - stark

Kronärtskocka: Högt kolesterol, matsmältningsproblem – svag

Kryddtimjan: Bronkit, hosta – illamående, kräkningar, diarré, huvudvärk - svag

Lavendel: Sömnlöshet, oro – illamående, kräkningar, huvudvärk - svag

Läkepassionsblomma: Sömnlöshet, oro – svag

Läkevänderot (Valeriana): Sömnlöshet – måttlig

Mariatistel: Gulsot, alkoholrelaterad leverinflammation – kolik, diarré, kräkningar - måttlig

Mattram: Migränförebyggande – interagerar med blodförtunnande medel, kan orsaka svullnad i munnen - måttlig

Mistel: Cancer – interagerar med andra läkemedel - svag

Nattljus: Universalmedel, eksem, klimakteriebesvär, PMS, astma, psoriasis – kan utlösa epileptiskt anfall - svag

Pepparmynta: Irritabel tarm, matsmältningsbesvär – interagerar med blodtrycks- och hjärtmediciner -måttlig

Rödklöver: klimakteriebesvär – blödning, interagerar med blodförtunnande och p-piller - stark

Silverax (Actaea): Gynekologiska besvär, förkylning – kan ge leverskador - måttlig

Solhatt (Rudbeckia): behandling och förebyggande av förkylning – kan ge astma och knölros - stark

Sågpalmetto: Godartat prostataförstoring – kan ge blödningar - måttlig

Tea tree (teoljebuske): Svampinfektioner – måttlig

Tranbär: Hämmar urinvägsinfektioner – kan ge blödningar - måttlig

Vindruvskärnor: Förebyggande mot cancer och hjärta–kärlsjukdomar – interagerar med blodförtunnande medel - måttlig

Vitlök: Högt kolesterol – kan ge lågt blodsocker, förstärker effekten av blodförtunnande och andra läkemedel - stark

Vitpil: Smärta – ev. leverskador och blödningar - måttlig

Den såkallade individanpassade örtmedicin, där man efter intervju komponerar en behandling på individnivå har visat sig sämre än standard örtbehandling eller placebo.

Många människor tar för givet att örtläkemedel är säkra eftersom de är ”naturliga”. Sanningen är emellertid att biverkningarna är dåligt redovisade och inte obefintliga. Vissa kan vara direkt giftiga. Interaktioner med traditionella läkemedel är också vanligt, varför det är ytterst viktigt att informera din läkare om vilka örtmediciner du tar.

Den kanske farligaste aspekten i frågan om örtmediciner är att de ofta får ersätta bevisad effektiva konventionella läkemedel, vilket kan leda till en försämring av hälsan eller eventuellt till att patienten kommer försent till behandling av en allvarlig eller dödlig sjukdom.

Sant eller inte - spelar det någon roll?

Det främsta skälet till att människor tilltalas av alternativ medicin är att de äger en naturlig och holistisk syn på hälsan och bygger på urgamla traditioner . Det är lätt att tillbakavisa dessa påstådda grundprinciper:

Det som är naturligt behöver inte alltid vara nyttigt. Naturkatastrofer och epidemier är naturliga vilket inte vaccinationer, glasögon och konstgjorda höfter är. Naturen tar inte ställning i moralfrågor.
Det är ett felslut att tro att traditionella terapier är ”goda” i sig. Åderlåtning var länge en gammal fin tradition, som skadat långt flera människor än den botat.
Alternativterapeuterna använder ordet holistisk på ett sätt som låter påskina att deras syn är överlägsen den konventionella medicinens, och för den delen inte kan visas rättvist i kontrollerade vetenskapliga studier. Holistisk betyder enbart att man ser till hela människans situation vilket till exempel en allmänläkare alltid gör. Är det någon som arbetar holistisk är det den vanliga medicinska mittfåran. Beträffande de effekter som alternativmedicinen påstås ha, är det ett faktum att den medicinska forskningen har instrument för att mäta alla medicinska resultat. Om forskningen inte med vetenskapliga metoder kan spåra de verkningar som alternativmedicinen påstår sig ge, beror det antigen på att de inte existerar eller på att de är försumbara. Att man inte begriper hur en behandling fungerar har aldrig hindrat någon från att erkänna att den fungerar. Medicinhistorien är full av exempel på banbrytande kurer som helt klart fungerade, men som man i början inte fullt förstod.

I undersökningar från hela världen framkommer det att man åtminstone delvis drivs till alternativ terapier på grund av missnöje med den vanliga vården. Patienten kan känna att doktorn har för bråttom och saknar såväl medlidande som medkänsla. De som söker sig till alternativ terapeuter uppskattar särskild att de fått gott om tid och förståelse. Budskapet till den traditionella vården är tydligt: Läkaren ska ge patienten mer av sin tid och utveckla patient - läkareförhållandet till det bättre.

Fiskolja och Johannesört är exempel på naturläkemedel med rötter i folklig tradition som sedan har förts fram inom den alternativa läkekonsten och numera är accepterade även inom den konventionella medicinen. Vi hamnar då i en intressant situation, i det att varje alternativ medicin som bevisligen är säker och effektiv sluter vara alternativ och hamnar bland de konventionella medicinerna i stället.

Hur kan det komma sig att patienterna upplever alternativ behandling som hälsobringande? Ja de flesta sjukdomar har en tendens till att gå över, och då är det lätt att man förknippar det med en alternativ behandling, men der behöver ju inte vara något samband (se artikel: Tro och vetenskap). När man söker hjälp för en sjukdom ändrar man kanske också sin livsstil och detta kan betyda mycket för hälsan. Inte det heller har med behandlingseffekten att göra. Som vi tidigare har beskrivit har blotta tron på behandlingen en icke oväsentlig läkande effekt (placeboeffekt).

Andra alternativa terapier.

Till slut vill jag beskriva kortfattat några andra alternativa behandlingar och summarisk ange den moderna forskningsutvärdering som föreligger:

Alexanderteknik – Förbättra hållning och rörelser genom omlärning - Otillräckligt utforskat.

Thymuspreparat etc. – Bruket av celler från människa eller djur (THX) – Farligt och overksamt.
Alternativa diagnosmetoder – Bioresonans, irisdiagnostik, kinesiologi, kirlianfotografi, radionik, vegatest – Farliga och felaktiga.

Alternativa kostterapier – olika kostråd för att befrämja hälsan – Ingen effekt vid någon sjukdom, risk för näringsbrist.

Alternativa motionsformer – t´ai chi, pilates – Regelbunden motion både i vanlig och i österländsk form är nyttigt.

Alternativa terapiapparater – elektromagnetism, kristaller, Q-link mm. – Farligt och overksamt.

Andligt helande – förbön, handpåläggning – I bästa fall skänker ritualen tröst och psykisk lindring.

Antroposofisk medicin (Rudolf Steiner) – mystiska, alkemiska och homeopatiska inslag. Overksam, farlig.

Aromaterapi – eteriska oljar för behandling av sjukdomar – Botar inga sjukdomar, kanske avstressande effekt.

Avslappningstekniker – meditation, hypnosterapi, autogen träning, massage, reflexologi – Hjälper vid många besvär, patienten upplever sig kunna påverka sin situation och hälsa.

Ayurveda – meditation, örtläkemedel, diet, motion, massage – Kan möjligtvis vara effektiv men är otillräckligt utforskad.

Bachs blomstermedel – kraftigt utspätt örtextrakt – Overksamt.

Blodiglar – sättas på huden - Overksamt.

Detox – Rensa ut gifter med diet, örter, Spa, lavemang – Overksamt.

Feldenkreismetoden – teknik till att få ökad kroppsmedvetande – Inte tillräckligt utforskat.

Feng shui – yin och yang tillämpat på föremålen i närmiljön – Overksamt

Hypnosterapi – terapeutisk hypnos – Kan hjälpa vissa patienter, förnuftigt använd inga större risker.

Kelatterapi – Intravenös ingift av ämnen som avlägsnar giftämnen – ineffektiv, dyr och farlig.

Koppning (vakuumterapi) – vakuumsug för att stimulera vissa punkter – Oeffektiv.

Kosttillskott – vitaminer, mineraler, nyttiga fetter, aminosyrer mm. – Vissa kan vara till hjälp.

Kraniosakralterapi – varsam manipulation av skallen och korsbenet – kostsamt och onödigt.

Kristalterapi – ”helande livsenergi” via kristaller – Overksamt

Magnetterapi – Magnetfält till behandling – Overksamt

Massage – Manuel bearbetning av mjukdelar Effektiv vid vissa sjukdomstillstånd, ökar välbefinnandet.

Meditation – t.ex. Transcendental meditation – Avslappande, ökar välbefinnandet, säker.

Naturopati – använder enbart naturliga ämnen som behandling – Bör inte användas mot allvarlig sjukdom.

Neuralterapi – injektioner av lokalbedövande medel i diagnostisk och terapeutiskt syfte – Outforskat.

Ortomolekylär medicin – megavitaminbehandling – kostsam och overksam.

Osteopati – Manuel terapi av rörelseorganen – Effekt vid ryggsmärtor och rörelsesmärtor, f.ö. ineffektivt.

Reiki – andligt helande via handpåläggning – verkningslöst.

Shiatsu – kraftfull Japansk massageterapi - onödig och kostsamt jämfört med vanlig massage.

Syreterapier – tillförsel av syre eller ozon för att bota sjukdomar – ineffektivt, kan vålla skada.

Tarmsköljning – lavemang av olika slag – obehaglig, ineffektiv och farlig.

Traditionell kinesisk läkekonst – urgammalt medicinskt system för att balansera livskraften - vissa komponenter kan ge
effekt, andra behandlingar medför risk för skada.

Zonterapi – tryck mot fotsularna för att bota sjukdomar – dyrt och ineffektivt.

Öronljus – tunna, ihåliga vaxljus sätts i öronen och tänds – Overksamt.

Källa: Simon Singh och Edzard Ernst: Salvekvick och kvacksalveri, alternativmedicinen under luppen. Leopard Förlag. Stockholm 2008.

Carl-Erik Voss
Ödåkra läkargrupp
2009-04-20